Om konst och konstskapande i svensk hemslöjd på 1920- och 1990-talen.
Johanna Rosenqvist
Vad spelar det för roll om ett verk kallas konst eller hemslöjd? Den organiserade hemslöjden har under loppet av förra seklet på olika sätt kunnat erbjuda en plats för möten i skapande verksamhet mellan professionella utövare och amatörer.
Verksamheten har till stora delar varit kvinnodominerad och den har försiggått i en halvoffentlig sfär – mitt emellan hemmet och de offentliga institutionerna. Vem som fått sätta sitt namn på hemslöjdsprodukten är betydelsefullt: i efterhand har vi kunnat se att det gör skillnad om verket är gjort av en kvinna.
I sin doktorsavhandling behandlar Johanna Rosenqvist förutsättningarna för konst och konstskapande i hemslöjden i Sverige under 1900-talet. Är skillnaden mellan konst och hemslöjd i själva verket ett uttryck för könsskillnadens estetik?
