|
Tekniken Stickning
Märta-Stina
En ensam fattig kvinna var denna märkliga stickerska
Märta-Stina Abrahamsdotter. Som föddes 1825
i Kubbe i Anundsjö församling och dog 1903
på sitt 78:e år.
Inget värde blev något värdefullt
När Märta-Stina begravdes stod begravningsgästerna
på kyrkbacken och språkade om att Märta-Stina
inte lämnade något av värde efter sig.
Men de hade fel för denna kvinnas gamla lump kom
att bli mycket värdefull.
En stickerska
Hon var långt före sin tid med sin stickning
med både kvalitet och konstnärlighet. Märta-Stina
var mycket fattig och stannade hela sitt liv kvar på
hemmanet som "gammeljänta" och undantagshjo.
Det var som stickerska "Märsta" klarade
livhanken, det blev ett sätt att överleva
på.
Produktion
Till en början tillverkade hon bruksvaror som strumpor,
vantar, muddar, mössor och tröjor som hon
sålde som arbetskläder till karlar. Av detta
finns idag inget bevarat. Det var under 1800-talets
sista årtionden som hon började sticka sina
fälltäcken.
Stickade
fälltäcken mycket ovanligt
Det var något nytt att sticka fälltäcken,
vanligare var att man vävde. Men Märta-Stina
bodde trångt och hade förmodligen inte hade
råd med en vävstol och därför kanske
hon stickade istället. Hon satt på bordet
och stickade, det var varmast så.
Dolde sina färdigheter
Märta-Stina gömde undan sina stickningar
när andra var i närheten. Hon visade högst
ogärna upp sina färdigheter, hon bar på
en rädsla att någon skulle börja efterlikna
hennes mösnter och teknik. Hon sa att om det inträffade
skulle hon sluta tvärt.
Egen
teknik
Märta-Stina stickade som ingen annan. När
hon stickade med två färger snärjde
hon tråden som löpte på avigsidan vid
varje maska, höll i båda trådarna och
tog tråden varannan gång över den flotterade
tråden och varannan gång under. Hon band
den flotterande tråden på baksidan eftersom
mönsterrapporten var så stor.
Mönster
och motiven
Det var en avancerad mönsterstickning som Märta-Stina
gjorde. Hon använde inga mönsterbeskrivningar
utan skapade fritt ur sitt eget huvud. Motiven på
hennes mönster var hjärtan och romber, geometriska
figurer.
Redskap
Som stickor använde hon egentillverkade av rönnkvistar.
Ett fälltäcke stickade hon ca 250 maskor på
varvet och efter cirka 30 cm avmaskade hon stickningen.
Tre sektioer syddes sedan samman.
Material
För att få ihop till material hjälpte
hon till när fåren skulle klippas och då
fick hon som lön ull. Den kardade och spann hon
själv till ett mycket grovt garn, som sedan växtfärgades.
Men hon använde också andra material lin,
nöthår, ängsull och bomull.
Bevarad konst
Det finns idag flera museum som har bevarade alster
i sina textilsamlingar, den enda tröjan som finns
bevarad på Länsmuseet i Västernorrland
och de har också flera täcken. Och hos Ångermanlands
Textilarkiv i Sollefteå samt Nordiska Museet i
Stockholm har några täcken.
Inspiration
I dag har mängder av formgivare inspirerats
och faschinerats av Märta-Stinas bevarade alster
och deras mönster och färger. Det finns en
kollektion av produkter framtagen färdig tröjor,
vantar mm och i materialsater.
Häfte
För den som vill veta mer om Märta-Stina
och se hennes alster kan inskaffa ett rikt illustrerat
häfte hos Hemslöjdskonsulenterna i Västernorrlands
län.
|
