Tekniker
Broderi
Knyppling
Krokning
Nålbindning
Pinnspets
Stickning
Virkning
Vävning
|
Tekniken Pinnspets / Filé
Historik
Så långt tillbaka som till de egyptiska gravkamrarna
kan man spåra knutna nät som var rikt broderade med
pärlor och ädla stenar. Under medeltiden användes
nätarbeten till kyrkliga textilier. Under 1700- och 1800-talen
förekom nätarbeten i hela Norden. Näten brukades
till takdukar s.k. sothimlar i både herremanshus och ryggåsstugor.
Man knöt festremsor, långörngott och hängkläden
för
att pryda stugan till fest. Under 1800-talet knöts nät
i hela vårt land med både rutor som var både
rakställda (filé) och snedställda (pinnspets).
Man kan också knuta runda nät.
Tillvägagångssätt
Pinnspets består av ett nät som knyts på samma
sätt som ett fisknät men knuten slås bara en
gång. Maskorna växer fram diagonalt och knutarna
faller i ett sicksack-mönster. Man måste arbeta både
"fram" och "tillbaka"
på kaveln för att fullborda ett varv, vilket ger
en masklängd.
När man knyter ett nät med raka rutor kallas det för
filé. När nätet är knutet spänner
man upp nätet i en ram. Därefter gör man iordning
gelatinlösning, det kan penslas på nätet
eller så fuktar man nätet med en trasa som är
doppad i gelatinlösning. När nätet torkat så
har det blivit stelt och det är lättare att utföra
trädningen av mönstret. Nåla fast mönsterpappret
bakom det uppspända nätet, ett rutat papper. Man börjar
skissa på ett mönster innan man börjar med nätet,
det för att veta hur många rutor på nätet
man behöver göra. Därefter fyller man rutorna
med olika stygn t.ex. stoppsöm, öppen langett, korsstygn.
En ruta kan trädas 7 gånger, vissa maskor lämnas
öppna andra fylls.
Pinnspets saker
Dukar, gardinspetsar, dekorativa hängen till påskris,
enris och julgran (se bild ovan), kuddar, lampskärmar,
glasögonfodral, örhängen, mobilfodral, insynsskydd
till fönster mm.
Redskap
Till knytningen användas en kavel, finns med olika
bredder och så använder man en knytnål (filénål),
i rostfritt stål. En spännram, tapisserinålar,
nåldyna som är stoppad med sand el hagel som tygnd
behövs också.
Material
Lingtråd 35/3 (Holma Hälsingland) till nätknytning.
Lingarn nr 16 och langarn 18/3 och 18/5.
(Uppgifterna om material är hämtade från boken
"Knutet och trätt").
Litteratur
"Knutet och trätt, filé/pinnspets"
ICA-förlaget1971. Författare Lisa Melén.
Nr 12038 1250 10 04 71 finns angivet i boken med om det är
ISBN uppges ej.
Obs, boken är mycket svår att få tag på!
Sök på t.ex. bibliotek, antikvariat och loppisar.
Återförsäljare
Tidigare kunde redskapen inhandlas på Textilmuseet i Högbo
som också har många gamla pinnspetsar man kunde
beskåda.
Pinnspetsens
framtid
Pinnspets/filé är en teknik som lever en slumrande
tillvara idag. Det är stor risk att tekniken kommer att
försvinna. Idag år 2006
är det få personer i Sverige som fortfarande behärskar
tekniken och kan lära ut den till nästa generation.
När det samtidigt är svårt att få tag
på både redskap och studiematerial (litteratur)
så underlättar det inte för pinnspetsens fortlevnad.
Det behövs mer aktivt arbete för att tekniker som
pinnspets inte ska dö ut. Kunskaperna måste föras
vidare, fler kurser måste anordnas och arbetsbeskrivningar/teknikkunnande
måste bevaras och redskap måste finnas att tillgå.
Här kan Hemslöjden (SHR) göra en enorm insats
genom
att inventerar kunskaperna om Pinnspets. Eller anses tekniken
inte vara värd att bevaras och samtidigt utvecklas?
Uppmaning!
Var och en som är intresserade av textila tekniker kan
här göra en insats genom att efterfråga kurser,
kunskaper, litteratur och redskap hos Hemslöjden så
vi får igång ett större intresse och inspiration
omkring pinnspetsen så den får fortleva! |
|
